Milo gör stoora framsteg när det gäller koppelträningen! De flesta promenaderna går han bara i halsband och drar ytterst sällan. Tidigare brukade han älg:a iväg om han kom lite efter mej pga en fantastisk lukt. Men efter att nästan ha dragit omkull mej två ggr i rad, vilket resulterade i att jag blev lite förbannad, så saktade han istället in vid min sida den tredje gången och tog ögonkontakt. Sötnöten!

På väg ner för en lång backe gick Milo som ett litet ljus vid min sida och tog spontat ögonkontakt nästan hela tiden. Självklart så dyker det just då upp en buss som  har nått fel vilket gör att den ger ifrån sej ett jäkligt högt och skärande ljud. Det skar i mina öron och Milo såg helt olycklig ut och blev rädd. Han stoppade svansen mellan bena och gick sen och tittade över axeln en lång stund. Det är inte lätt att vara liten på insidan.

Idag har min hund varit här. Vi började med att ta en promenad tillsammans för att sen mysa resten av dan. De har skött sej riktigt bra och efter att jag avstyrde ett par vilda lekförsök insåg de att det bara var att ta det lugnt.